Preventivmedel ger kvinnor möjlighet att själva bestämma om och när de vill bli gravida. Det finns en rad olika preventivmetoder – både hormonella och icke-hormonella – som kan anpassas efter individuella behov och livssituationer. Både du och den eller de du har sex med delar ansvaret för att skydda er mot oönskad graviditet.
Vad är preventivmedel och varför är de viktiga?
Preventivmedel (även kallat preventivmetoder) är olika sätt att skydda sig mot oönskad graviditet. Genom att använda en lämplig metod kan kvinnor planera sin familj och sin framtid, samt slippa oro för oplanerad graviditet. Det finns många olika typer av preventivmedel, och de fungerar på olika sätt. Vissa innehåller hormoner som påverkar kroppen för att hindra graviditet, medan andra skapar en fysisk barriär eller annan effekt som förhindrar att spermier befruktar ett ägg. Endast kondom och femidom skyddar också mot könssjukdomar, övriga metoder ger enbart graviditetsskydd. Därför är det ibland aktuellt att kombinera kondom med en annan metod för dubbelt skydd (både mot graviditet och sexuellt överförbara infektioner).
Preventivmetoder är viktiga eftersom de ger kvinnor kontroll över sin reproduktiva hälsa och möjlighet att undvika oönskade graviditeter. Dessutom kan vissa metoder ha hälsofördelar – till exempel kan hormonella preventivmedel lindra mensvärk och kraftiga blödningar samt ge en regelbundnare menscykel. Samtidigt skiljer sig metoderna åt vad gäller användning, effektivitet och biverkningar, vilket gör det viktigt att förstå alternativen för att kunna välja rätt. Det bästa preventivmedlet är ett som du mår bra av att använda och som passar din livsstil. Du kan behöva prova dig fram, för det som passar dig bäst kan variera under livet. Lyckligtvis finns det många olika preventivmedel, så det finns goda chanser att hitta ett skydd som passar just dig.
Olika alternativ: hormonella och icke-hormonella metoder
Kvinnor har i dag flera olika alternativ av preventivmetoder, allt från kondom (vänster) till spiral (höger) och p-piller. Kondomer är exempel på hormonfria barriärmetoder, medan en hormonspiral avger en låg dos av hormoner lokalt i livmodern för att förhindra graviditet.
Preventivmedel brukar delas in i två huvudkategorier: hormonella och hormonfria (icke-hormonella) metoder. Hormonella preventivmedel innehåller syntetiska versioner av kvinnliga hormoner (östrogen och/eller gestagen) som på olika sätt förhindrar graviditet. De hindrar graviditet genom att bland annat göra sekretet i livmoderhalsen tjockare och svårare för spermier att passera, stoppa ägglossningen så att inget ägg frigörs, samt göra livmoderslemhinnan tunn och mindre mottaglig för ett befruktat ägg. Icke-hormonella metoder innehåller inga hormoner alls – de verkar istället genom fysiska barriärer, genom att påverka miljön i livmodern eller genom att man undviker samlag under fertila perioder. Till exempel förhindrar barriärmetoder graviditet genom att stoppa spermierna från att nå livmodern.
Några vanliga typer av preventivmedel inom varje kategori:
Hormonella preventivmedel: p-piller (kombinerade p-piller med östrogen + gestagen), minipiller (enbart gestagen), p-plåster, p-ring, p-spruta, p-stav och hormonspiral. Dessa metoder påverkar hormonbalansen i kroppen för att förhindra graviditet. De kräver ofta regelbunden användning (t.ex. ett p-piller tas dagligen, p-plåster byts veckovis, p-ring månadsvis) eller insättning av sjukvårdspersonal (spiral, stav, spruta).
Hormonfria preventivmetoder: kondom, femidom, kopparspiral, pessar, sterilisering samt så kallade naturliga metoder (t.ex. säkra perioder eller avbrutet samlag). Dessa innehåller inga hormoner. Kondom och femidom är barriärskydd som används vid samlag och är de enda metoder som skyddar mot könssjukdomar om de används rätt. Kopparspiral är en spiral utan hormoner som utsöndrar koppar och skapar en miljö i livmodern där spermier inte överlever lika lätt. Pessar är en mjuk silikonkupa som förs in i slidan och placeras över livmodertappen innan samlag (används ofta med spermiedödande medel). Sterilisering är en permanent metod (operation) som finns för både kvinnor och män. Naturliga metoder innebär att man försöker förutsäga eller kontrollera den fertila delen av menscykeln (till exempel genom att mäta temperatur eller undvika samlag under ”säkra perioder”), men dessa kräver stor disciplin och är generellt mindre tillförlitliga än övriga alternativ.
Skillnader i användning, effektivitet och biverkningar
Olika preventivmedel skiljer sig åt både i hur de används och hur effektiva de är. Användning: Vissa metoder kräver daglig rutin (t.ex. p-piller som tas samma tid varje dag), medan andra är långverkande och sköter sig själva under lång tid (t.ex. hormonspiral eller p-stav som kan verka i flera år). Det är viktigt att följa anvisningarna noggrant för metoder som kräver kontinuerlig användning. Glömmer du till exempel att ta dina p-piller eller om ditt p-plåster lossnar, kan skyddet försämras och du kan behöva komplettera med annat skydd under en vecka
kry.se. För den som har svårt att komma ihåg ett piller varje dag kan det passa bättre med ett långtidsverkande preventivmedel som sitter på plats utan att du behöver tänka på det.
Effektivitet: Generellt sett ger långtidsverkande preventivmedel det bästa skyddet mot graviditet. Metoder som spiral (både hormonspiral och kopparspiral), p-stav och p-spruta hör till de säkraste – de har en effektivitet på över 99 % och kan inte användas på fel sätt. Även p-piller, p-ring och p-plåster är mycket effektiva om de används korrekt och konsekvent, men i praktiken blir effektiviteten något lägre eftersom det finns risk för användarfel (t.ex. att man missar tabletter eller glömmer byta plåster i tid). Barriärmetoder som kondom eller pessar kan ge ett bra skydd de med, men är ännu mer beroende av korrekt användning vid varje enskilt samlag. Naturliga metoder (såsom avbrutet samlag eller rytmmetoden med säkra perioder) är generellt minst pålitliga, eftersom mänskliga faktorn gör att de lättare misslyckas. Sammanfattningsvis är samtliga moderna preventivmetoder mycket effektiva om de används rätt, men de långverkande metoderna har högst skyddsgrad i och med att de eliminerar risken för felanvändning.
Biverkningar: Alla preventivmedel kan ha för- och nackdelar, och hur man reagerar är individuellt. Hormonella preventivmedel kan ibland ge biverkningar som akne, minskad sexlust eller humörförändringar. Ofta avtar sådana besvär efter de första månaderna, men om de kvarstår eller känns jobbiga kan det finnas anledning att byta metod. Samtidigt kan hormonbaserade metoder ha positiva bieffekter för många – till exempel upplever många kvinnor mindre mensvärk och minskade blödningar med till exempel p-piller eller hormonspiral. Å andra sidan kan vissa metoder leda till det motsatta, som att blödningarna blir rikligare eller mer oregelbundna (detta händer ibland med kopparspiral innan kroppen vant sig). Hormonfria metoder påverkar inte humör eller akne, men kan ha andra nackdelar – exempelvis kan kopparspiral ge kraftigare mensblödningar initialt, och barriärmetoder kan upplevas besvära spontaniteten vid sex. Alla preventivmetoder påverkar kroppen på olika sätt, så det gäller att väga fördelar mot eventuella biverkningar. Har du vissa medicinska riskfaktorer måste du också ta hänsyn till dem – till exempel ska du undvika preventivmedel med östrogen om du har migrän med aura eller tidigare haft en blodpropp. Rådgör alltid med sjukvården om du är osäker på vad som är lämpligt för dig.
Preventivmedel utan hormoner
Hormonfria preventivmetoder passar dig som inte vill eller inte mår bra av att använda hormoner. Det kan handla om medicinska skäl (vissa får inte använda östrogen av hälsoskäl) eller personliga preferenser att undvika hormonpåverkan. Fördelen med hormonfria alternativ är att de inte ger hormonrelaterade biverkningar eller påverkar den naturliga menscykeln. Nackdelen kan vara att vissa av dem är mindre effektiva än hormonella metoder, eller kräver mer planering vid samlag.
Exempel på preventivmedel utan hormoner:
Kondom och femidom: Tunna hylsor av latex eller plast som fungerar som barriär och hindrar spermier från att ta sig in i livmodern. Kondomen träs på penis och femidomen förs in i slidan före samlag. Dessa skyddar både mot graviditet och könssjukdomar samtidigt. Nackdelen är att de måste användas korrekt vid varje samlag för att ge fullgott skydd, och att de kan gå sönder eller användas fel.
Kopparspiral: Ett litet T-format inlägg som sätts in i livmodern av sjukvårdspersonal. Spiralen avger kopparjoner som skapar en miljö där spermier inte trivs och ägg inte kan fästa. Kopparspiral ger ett mycket effektivt skydd (nära 99 %) och verkar i 3–5 år beroende på typ, utan att man behöver tänka på det dagligen. Den innehåller inga hormoner alls. Vissa kan få rikligare mens och mensvärk i början av användningen, men detta brukar ofta stabiliseras efter några månader.
Pessar: En mjuk silikonkupa (också kallad livmoderspapskydd) som förs in i slidan och lägger sig som en barriär framför livmodertappen. Pessaret används tillsammans med spermiedödande gel och sätts in före samlag, sedan måste det sitta kvar en stund efteråt. Det är hormonfritt och kan sättas in av kvinnan själv, men det kräver att man planerar i förväg och att pessaret passar korrekt i storlek. Effektiviteten är något lägre än kondom och det är inte lika vanligt förekommande idag.
Sterilisering: En permanent preventivmetod som innebär att man genom en operation skär av eller blockerar äggledarna (för kvinnor) eller sädesledarna (för män). Efter en sterilisering kan man inte bli gravid (eller göra någon gravid, i mannens fall). Detta är ett alternativ för den som är säker på att man inte vill ha (fler) barn i framtiden. Sterilisering ger ett nästintill 100-procentigt skydd mot graviditet. Nackdelen är förstås att det inte går att ångra om man senare skulle önska fler barn (även om det finns avancerade reverseringsoperationer, ska sterilisering ses som permanent).
Naturliga metoder: Dessa inkluderar metoder som avbrutet samlag (mannen drar ut penis innan utlösning) och säkra perioder (att avstå oskyddat sex under de fertila dagarna i cykeln), samt mer strukturerade varianter som fertilitetsmonitorering (t.ex. mäta morgontemperatur och analysera sekret dagligen för att fastställa fertila dagar). Alla dessa är hormonfria och innebär att man inte tillför något till kroppen. Fördelen är att det inte krävs några läkemedel eller fysiska hjälpmedel. Nackdelen är att de är svåra att tillämpa helt perfekt – ägglossningen kan vara oregelbunden och spermier kan överleva flera dagar, så det finns relativt stor risk för fel. Därför räknas de naturliga metoderna som betydligt mindre säkra än andra preventivmedel och rekommenderas ofta endast om man är okej med en högre graviditetsrisk.
Så väljer du rätt preventivmedel
Att välja rätt preventivmedel handlar om att ta hänsyn till din egen kropp, hälsa och livssituation. Nedan följer några steg och faktorer som kan hjälpa dig i beslutsprocessen:
Utgå från dina behov och prioriteringar. Fundera över hur viktigt det är för dig att inte bli gravid just nu, samt hur länge du vill kunna undvika graviditet. Om det är absolut avgörande för dig att inte bli gravid, kan en mycket säker metod (som spiral, p-stav eller kombination av metoder) vara att föredra. Om det är mindre kritiskt eller om du bara behöver skydd under en kortare period, kanske en enklare metod räcker. Tänk också på om du kan och vill använda hormoner eller om du föredrar hormonfria alternativ – den frågan påverkar urvalet av metoder.
Ta hänsyn till din hälsa. Din medicinska historia och hälsotillstånd spelar roll för valet av preventivmedel. Vissa sjukdomar eller riskfaktorer kan göra att vissa metoder inte är lämpliga. Till exempel bör du undvika preventivmedel som innehåller östrogen om du har haft blodpropp eller migrän med aura. Även faktorer som högt blodtryck, övervikt eller om du röker och är över 35 år kan påverka vilka alternativ som är säkra för dig. Rådfråga läkare om du är osäker – de kommer att gå igenom din hälsa innan de skriver ut något.
Tänk på din livsstil och personlighet. Är du typen som kan komma ihåg att ta en tablett exakt varje dag? Om inte, kanske en daglig metod som p-piller inte är optimal. Då kan det passa bättre med ett mer “underhållsfritt” skydd som verkar långsiktigt (t.ex. spiral eller stav). Om du å andra sidan har rutin på vardagen och föredrar kontroll, kan p-piller fungera utmärkt. Fundera också på din sexuella vanor – om du har sex sällan kanske en metod man tar vid behov (som kondom) räcker, medan om du har sex ofta kan en långverkande metod vara mer bekväm.
Överväg behovet av skydd mot könssjukdomar. Preventivmedel skyddar olika saker – de flesta skyddar enbart mot graviditet. Om du också behöver skydd mot könssjukdomar (t.ex. om du har nya eller flera partners), bör du alltid använda kondom eller femidom när du har samlag. Du kan kombinera det med en annan metod för att samtidigt ha ett starkt skydd mot graviditet. Om du är i en monogam relation där båda är testade, kanske könssjukdomar inte är en oro och då kan ni fokusera på graviditetsskyddet.
Ta hjälp av sjukvården. Du behöver inte välja preventivmedel ensam. Boka tid hos en barnmorska eller gynekolog för rådgivning. De har erfarenhet och kan gå igenom vilka alternativ som finns, samt väga in din ålder, hälsa och livssituation. Tillsammans kan ni komma fram till vilket som är det bästa och säkraste preventivmedlet för just dig. I många fall krävs det också en receptförskrivning eller insättning av preventivmedlet, vilket ändå innebär att du behöver kontakta vården.
Var beredd att ompröva och byta vid behov. Att hitta rätt preventivmedel kan ibland ta tid. Om du provar en metod och inte trivs med den – säg att du får jobbiga biverkningar eller tycker den är krånglig – tveka inte att byta till en annan. Det är vanligt att behöva testa sig fram tills man hittar rätt. Preventivbehov kan dessutom ändras över tid; det som passade dig när du var 20 kanske inte är optimalt när du är 35 och vice versa. Håll en dialog med din barnmorska/läkare och våga ta upp om du är missnöjd, så kan ni justera. Med det breda utbud som finns idag är chansen stor att det finns ett alternativ som passar dig bättre.
